FREDRIK SCHEIKE

Då jag inte är enbart är en nörd som pluggar filosofi och andra konstigheter, läser jag ibland andra saker som inte är Sartre också. Jag satte faktiskt tänderna (all puns intended) i den klassiska "Dracula" direkt efteråt, och hoppar mellan tre fyra böcker samtidigt. Fack- och skönlitteratur samt poesi. Allt i en salig blandning. Ett hopp ifrån Bram Stoker tog mig till Petter Stordalens "Äntligen vardag", eller för att parafrasera, "Hur jag slutade oroa mig om klassamhället och blev platoniskt förälskad i en miljardär."

Jag stod med Limas centralstation i ryggen, en svulstig postkolonial byggnad med marmorbågar och fyra meter höga pelare. Limas centralstation som band samman det stora lilla landet med tågtrafik i alla vädersträck. Där stod jag, ensam, med en ryggsäck och blickade ut över den myllrande miljonstaden och undrade hur jag skulle ta mig, ja egentligen någonstans.