FREDRIK SCHEIKE

Det blev ett långvarigt och väldigt intensivt uppehåll ifrån det här med att "blogga på heltid". Det har varit så himla mycket som hänt på extremt kort tid och jag har inte haft tid, ork eller lust att hinna med att delge allt. Förrän nu. 

Den senaste veckan har det inte blivit särskilt mycket skrivet som "ni trogna läsare" kanske har märkt. Det har faktiskt sina randiga och rutiga. Framför allt beror det på att jag inte haft mina egna ord i skallen särskilt mycket. Vad betyder det egentligen? Förenklat så har jag pluggat en scen för en audition som jag till slut kunnat spela in och är väldigt, väldigt nöjd med.

Jag ligger på ett hotell i Aranda de Duero, inte jättelångt hemifrån, men tillräckligt för att inte ha möjligheten att sova hemma då jag har föreställning här imorgon klockan 10:00. Jag har precis haft två föreställningar idag i Burgos som ligger ytterligare en timme norröver och ska alldeles snart till att sova, men det kliade så i fingrarna, trots att ögonen känns tunga att jag ligger här och skriver, igen.

Igår var det galan med stort O, den enda, den största, och den mest medieuppbåd av alla, Oscarsgalan , där de främsta inom delar av vårt yrke ska firas med pompa, ståt och galans. "Everything Everywhere All at Once" blev stora vinnaren och fick bli årets snackis, till skillnad från förra årets som ju tyvärr blev långt ifrån filmerna, då Will Smith tyckte det var en lysande idé att gå och upp och smälla till Chris Rock och satte smolk i bägaren på resten av festen.

För några veckor sedan så gjorde jag selftapes för lite olika projekt, bland annat ett som jag kom väldigt nära  men som jag till slut inte fick. Nu håller vi tummarna, igen. Den här gången för det större av de projekten som jag rätt nyss fått veta har optionerat mig!

Jag lovade på min Instagram att jag skulle berätta lite längre om kortfilmen jag spelade in, eller jag kanske inte just om den, men en historie associerad till just inspelningen. Historien om när jag upptäckte hur extremt mycket jag älskade skådespeleri.

För någon dag sedan , skrev jag att jag inte var "arbetslös" längre. Och det är till stor del på grund utav det här projektet, som vi sjösatte med hjälp av kommunens kulturdepartement. En möjlighet att få utlopp för vår kreativitet, utlopp för vår energi, samt en möjlighet att kunna tjäna lite extra pengar till vår gemensamma sinande matkassa.

(Inte mitt foto.) Metron i Madrid är sig lik tydligen, folk tränger sig, ska till jobbet, blir ännu trängre då det går färre tåg. Plattformarna är överfulla, och en tickande virusbomb. Rena rama Coronaparadiset. Men vad gör man inte då pengar ska in, har räkningar att betala, hyra, hypotekslån?

Let's face it. Jag tror aldrig att jag kommer att bli en känd bloggare, eller ha fler än kanske två läsare. Det gör mig inget. Jag använder bloggen att skriva av mig, om livet, om saker och nu om bland annat Corona.

(Shot with my Canon EOS10D in the summer of 2017.)

(Kodak Color 200 shot with my Canon F1)

(Expired Tudor film shot at 100 with my Canon F1, soon featured on my  IG )

(Shot on an expired Kodak Ektar 1600 with my Canon F1 100mm seen on my IG )

(Expired Kodak EKTAR1600 featured on my IG.) Fredrik Scheike IG / Twitter:  @fscheike //  fb.com/FredrikScheikeActor

("Gestalt", appearing on my IG .)

(As seen on my IG, shot with my Canon F1 using a 19mm f/3.5 ultra wideangle lens)  

(Accidentally triple-exposed Kodak Color 200+, featured on indisposableconcept.com )