FREDRIK SCHEIKE

Nu har jag bott i Spanien i snart 10 år. 10 år av drygt 35 levda. Ja, vi har inte riktigt kommit upp i en tredjedel av livet än, men det närmar sig med stormsteg och det känns konstigt. Det är som att det är hemma men ändå inte riktigt, som att jag hela tiden blickar utåt, men inåt och bortåt. Jag är invandrare.

Att vara egenföretagare, att satsa på sig själv, att satsa på sin drömmar och rakt ut säga att du är beredd på att ta smällarna med det goda och det goda med onda. I Spanien kallas det att vara autónomo, eller ja, självgående, och det är precis en sådan typ av "anställningsform" jag jobbat under de senaste fyra åren, och nu också har lärt mig att hata.

Återigen varnar jag känsliga läsare, och kanske snöflingor, för vad som kommer att vara ett semipolitiskt inlägg, ett tankeväckande inlägg och förhoppningsvis ett inlägg som faktiskt stöter dig som läsare in i en analyserande bana. Har du åsikter, dela de gärna i en kommentar, jag lyssnar och diskuterar gärna.

Överallt, jämnt och ständigt, desinficerande medel var man än går. Busskurer, soptunnor, lyktstolpar, gator och containrar. Hur är det det gamla ordspråket går? Något om ett rent helvete, eller hur?

För en vecka sen - var det en vecka sen nu? - så uppmanade regeringen alla att gå ut och demonstrera för kvinnors rättigheter, ett extremt viktigt evenemang, och imorgon - är det imorgon? - så uppmanar de oss alla att stanna hemma. Nästan alla deltagare från demonstrationen har testats positiva för Corona och nu får man knappt träffa sin familj.

Vilken helg.. I Fredags skedde det helt otänkbara i Stockholm, en terroristattack mitt på blanka dagen, mitt i centrum, med den mirakulöst låga dödssiffran på 4 människor. Ett angrepp på Sverige, ett angrepp på frihet och ett angrepp på vad vi står för. Det hade varit så lätt att med hat och rädsla svara på ett sådant angrepp, framför allt alla de som var i närheten av attentatsplatsen och de anhöriga till offren. Istället svarar Stockholm och Sverige med vad? Kärlek och öppenhet. Medmänsklighet och omtanke. Godhet, generositet och empati. Helt enkelt, det enda sättet att faktiskt avväpna terrorn och att besegra den. Om vi inte är rädda och om vi fortsätter att leva precis som vi lever, fast ännu mera kärleksfullt så kan terrorism och fanatism aldrig rota sig. Jag är så stolt att jag spricker över hashtaggen som spred sig som en löpeld #openstockholm. Jag är så stolt över mina vänner som öppnade upp sina lägenheter och erbjöd stöd, kärlek, mat eller bara en kram. Samtidigt är ...

Det är inte med ett leende på läpparna många Svenskar vaknar idag. Det känns som om vi gått in i en tidsålder Sverige hittills varit så främmande för, en rädslans tidsålder, en försiktighetens tidsålder - en terrorns tidsålder. Det som hände igår har rubricerats som terrordåd, det första som är utfört på Svensk mark, av en Svensk. En isolerad händelse med "lycklig utgång" - men som säkert kommer att skapa ringar på vattnet. En självmordbombare i Stockholm? Sker inte sånt bara i icke neutrala länder som tydligt markerar sin position i världen genom militära aktioner? På den ljudfil som skickats till TT, respektive Säpo beskriver mannen som pratar sitt missnöje med att Sverige "smutsat ner sin neutralitet" genom sin militära närvaro i andra länder. Ett budskap som är lätt att ta till sig och förstå, för det kan jag också känna ibland, men som aldrig borde leda fram till ett sånt agerande som vi såg i Stockholm igår. Jag har nu sett Rapport, Aktuellt, TV4-nyheterna och...

Med anledning av valet så måste jag!

En fråga som måste diskuteras i samband med dödshjälp är ifall jag själv äger rätten till mitt eget liv. Frågan kan tyckas konstig och mångas kanske rent spontana svar skulle vara ett självklart ”ja!”. För det är klart, vem skulle äga rätten till ditt liv om inte du själv? När man sen definierar frågan närmare blir svaret kanske inte lika spontant och självklart – eller det kommer i alla fall inte lika plötsligt och intuitivt som det gjorde från första början. Frågan ”äger jag rätten till mitt eget liv” blir vital i samband med dödshjälp då det faktiskt handlar om livet och ultimat också döden. Problematiken i att besvara frågan ligger dock närmare än många tror. Problemet kommer nämligen när man börjar diskutera självmord. Självmord är i många länder – dock inte i Sverige – ett lagbrott. Påföljderna kan tyckas extrema med fängelsestraff och i vissa paradoxala fall även dödsstraff. Det anses som ett brott, inte bara gentemot religion och mänskligheten, men också gentemot staten. Att ta...

glumbert - Bush on the Border - Mexicans jump the border right next to interview with Bush HAHAHA! Håll koll till höger om hans huvud.. Snacka om blåsning.

Grabbarna har sitt inryck idag, förbannat kul..? Skulle inte tro det. Jag är av den åsikten att försvarsmakten bör läggas ner och möjligtvis ersättas av en specialtränad polisstyrka i den mån det finns en "hotbild" gentemot Sverige. Givetvis förstår jag argumenten om att Sverige som neutralt land "bör arbeta för att bevara fred och rättvisa i övriga världen", men allvarligt, då skulle inte alla behöva mönstra..? Nej säger jag, lämna den förlegade krigsandan bakom oss och låt oss istället se hur vi skulle kunna utveckla och bygga ett land ifrån grunden - utan våld. Tänk vad mycket pengar vi skulle spara. Visste du att under 11 månader kostar en soldat mer än vad det kostar för en familj att ha ett barn fram till 18-års ålder? Aderton år familjelycka sammantryckt på 11 månaders skjutglädje? Nej tack. Visste du att President Bush i sitt budgetförslag i år vill avsätta totalt 699 miljarder dollar (11,3% ökning från förra året) till det amerikanska försvarsdepartementet...

Sâ blev det som jag förutspâtt och som jag hoppats att det inte skulle bli. De röda avgâr och de blâ tillträder. Men jag vill inte kalla det en vinst för de blâ utan en förlust för de röd-gröna med Socialdemokraterna i spetsen. För det är faktiskt mer Perssons fel än Reinfeldts förtjänst. Jag vill tro att detta val har varit ett missnöjesval av Sveriges befolkning, det är i alla fall det jag hoppas. I och för sig kan till och med jag, inbiten socialist som jag är, säga att det Socialdemokratiska styret den senaste valperioden varit lite väl självgoda. Visst, självsäkerhet är bra, men när den övergâr till självgodhet - utan självinsikt - sâ väcker inte det väljarnas förtroende. Vilket nu förhoppningsvis har fungerat som en väckarklocka för vâr svenska socialdemokrati. Personligen tror jag att socialismen är det enda sättet att styra ett land pâ, men de blâa fâr nu gärna överbevisa mig, jag tänker inte tacka nej. Jag har ju faktiskt bara vuxit upp med socialismen som styrande ideol...