FREDRIK SCHEIKE

Vad fan kan den skäggiga gamla greken vilja egentligen? Tydligen forfarande rätt mycket. Och då inledde jag redan det här inlägget någon gång i juli. Men lika aktuellt nu i oktober, som för drygt 2000 år sen. Tydligen.

Jag började skriva, slutade skriva, fortsatte skriva och raderade saker och ting till höger och vänster. Jag lät det ligga, jag lät det vara, jag lät det vila och vissa saker lät jag till och med glömmas. Och så kommer den där sprängande känslan igen. Den där känslan av att bara måsta få ur sig. Det är det eller dö.

Tomten i närbild? Nu tänkte jag bli sådär konstig igen och dela med mig av en tanke som har rört sig i mitt huvud. Som en mygga på blodbanken ungefär. Eller en igelkott på speed. Jag vet inte, men något liknande i alla fall. Den formulerades ungefär något år efter det att L hade fötts, bra många år in på utlandssvenskbanan och långt innan det stora börsraset 2035. Varför är vi snälla?

By http://www.mollat.com/livres/jean-paul-sartre-la-nausee-9782070257539.aspx, Fair use, https://en.wikipedia.org/w/index.php?curid=15547892 Jag är i slutet på "Nausea"  eller "Äcklet" som den heter på svenska, av Jean-Paul Sartre, och med slutet menar jag att jag inte ens har 12 sidor kvar. Det har inte varit en lätt läsning och många moment har kommit i vägen för att kunna avsluta boken, men innan veckan är slut är jag klar. 

Jag har tänkt, och återigen kanske det inte allt är det bästa att göra, men jag har i alla fall tänkt och jag har tänkt på mitt skrivande. Hur mycket jag skriver om kärlek och mina tankar kring det och hur mycket jag filosoferar kring det ena förhavandet och en det andra, och hur mycket av min tid och min kraft som går åt att tänka på detta faktum.

Att kulturer är olika är ju bekant, likadant att vi alla firar eller inte firar, jul på olika sätt. För nordbor och protestanter är det den 24:e december, julafton som är det stora, för anglosaxer den 25:e och för katoliker så är det den 6:e januari, då de tre kungarna kom med sina gåvor, som är den stora dagen. Förutom den kulturella skillnaden ger detta också upphov till en rad observationer som jag den sista tiden uppmärksammat.

Kommer ni ihåg när man satt på SYO-konsulentens lilla kontor, blåögd, nervös och förundrad över hur stor världen verkade vara? Frågan kom alltid, lätt släpandes efter lite kallprat, så vad vill du bli när du blir vuxen? Plötsligt föll oket ifrån vuxensfären rakt ner över dina 14- eller 15-åriga axlar och på helt felaktiga grunder dessutom.

Om, tänk om. Tänk om det inte hade varit så, eller tänk om det hade varit så. Tänk om jag sagt så, eller inte gjort så, eller tänk om jag helt enkelt var någon annan. Om öppnar världar, om är fantasins kärleksbarn och om får verkligheten att skälva.

I ett annat skede av livet borde jag kanske ha börjat fundera på vad egentligen gjorde för fel, inte tagit det så här långt och inte sårat så många på vägen, det borde kanske ha varit en idé och gjort saker och ting mycket lättare, istället för att ösa ur mig allt på en gång. Men med kriser kommer förändring och med förändring mognad, och utan kokong ingen fjäril.

Det här med tid va.. Inte för att JAG är stressad eller så..! Jag kom att prata med O om tid nu på väg hem från Prag - någonstans i ett nattsvart Sverige där skog och fura numera är snötäckta. Diskussionens huvudfråga löd ungefär: "hur kan du veta att sekunderna tickar om du inte har en sekundvisare?" Jag kontrade med det för mig mest givna svaret - då människan gjort ett system för att dela in dagar i timmar, timmar i minuter och minuter i sekunder så förlitar jag mig på att systemet ifråga fortsätter p.g.a. att det nästkommande måttet på tid, d.v.s. minutrarna fortfarande går. Men hur vet vi det? Genom en serie iakttaganden har forskare kunnat konstatera att begreppet sekund "definieras som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen cesium". Fast vad säger det iakttagandet om vår vardag? Vem säger att den tid på min klocka som jag går efter är fel för att den inte f...