När juleljusen glimmar.
Att kulturer är olika är ju bekant, likadant att vi alla firar eller inte firar, jul på olika sätt. För nordbor och protestanter är det den 24:e december, julafton som är det stora, för anglosaxer den 25:e och för katoliker så är det den 6:e januari, då de tre kungarna kom med sina gåvor, som är den stora dagen. Förutom den kulturella skillnaden ger detta också upphov till en rad observationer som jag den sista tiden uppmärksammat.
När vi den 24:e delar ut julklappar kommer vissa klappar från tomten, andra klappar från familjemedlemmar, vänner, mamma, pappa eller den som nu behagar att ge oss en klapp. Är inte presenterna under granen ett par dagar innan så kommer oftast jultomten med en stor säck där "till" och "från" är tydligt markerat.
Vi lär oss tidigt att de i vår närhet ger oss, är generösa och bidrar till vårat välbehag och vi gläds med dem och de med oss och ett empatiskt band skapas. Vi börjar lita på och dela med oss av oss själva, vår rikedom och våra materiella ting då vi ser att andra gör det med oss. Vi skapar och lär oss tacksamhet på ett fantastiskt sätt.
När vi nu har egna barn i en multikulturell miljö så kommer vår svenska Lillnisse på julafton, men på juldagen ligger paketen under granen på morgonen, då jultomten under natten smugit sig in och lämnat allt till oss. Detta då det har varit traditionen i min frus hem sedan barnsben och är något hon, utöver trettondagsfirandet, vill föra vidare.
Nu vet jag inte hur det ser ut i gemene mans hem, men det finns en mystik och en tro på det magiska och övernaturliga som är fantastisk, men som har som baksida att man missar en snabblektion i tacksamhet gentemot de människorna man har omkring sig. Man förlorar en empatisk del och ett generositetstänk redan tidigt då alla klappar kommer från den stora tjocke mannen i långt vitt skägg.
Det är en väsentlig skillnad, självklart, när tron på människans godhet sätts i första rummet istället för den "gudomliga"/"mystiska" godheten kommer först. Det blir en extrem skiljelinje mellan den som tror att människan är kapabel till godhet gentemot den som blir införlivad att godhet är externt och nästintill övernaturligt.
Men som sagt, jag vet inte hur det ser ut i gemene mans hus i nåt av länderna, jag har bara mina egna referenser och med dem ett begränsat ramverk för mina observationer.
Kommentarer
Skicka en kommentar