Dag 28.


Måndag igen. Helgdag igen. Vad är det för skillnad på en röd och vanlig dag, när butikerna och alla samhällsnyttiga tjänster som får vara öppna ändå alltid stänger vid 12:30? Har någon ens märkt att påsken kommit och gått mer än på de färggranna girlangerna, godisaskarna och chokladkaninerna i mataffären?

Det har slutat vara roligt nu. Det här med att försöka lura mig själv och säga; "jo, men jag tar det som kvalitetstid, ett sätt att varva ner helt enkelt". Den falska optimismen håller inte längre. Jag har aldrig sällat mig till de som publikt försöker att upprätthålla fasaden, jag har alltid, utåt sett, varit väldigt uppriktig i min kritik till alla dessa skyltdockor för "positivism" och självhjälp. Men en liten del av mig, kan jag erkänna, har kanske hållit fast vid tanken att man för egen del får se det som en kvalitetstid med familjen man under normala omständigheter aldrig hade unnat sig.

Hit men inte längre. Det går inte annat än att ironisera över den tanken längre. Förkasta den som naiv, dumdristig och tveksamt hälsosam. Kvalitetstid är väl ändå när alla mår bra, kan dedikera tid åt varandra och varandras behov. Kvalitetstid är en måttstock på att saker och ting står rätt till. Kvalitetstid kan man njuta av.

Missförstå mig rätt, det finns njutningsmoment i vardagen, självklart gör det det. Ett porlande skratt åt något dumt skämt på morgonen. God middag och ett glas vin. En god dessertost. 10-15 minuters promenaderna med vår hund. Att vara ute på vår delade terrass ungefär 2 timmar om dagen. Självklart finns det moment att njuta utav, men på det stora hela så finns det inget som kan kallas kvalitet över situationen.

Jag har passat på att lära mig, eller gräva fram gamla kunskaper, under tiden som karantänär och har knipsat och fixat med kablar och seriekopplat el och glödlampor. Jag har känt mig riktigt händig helt plötsligt och tagit tag i sådana saker som bara annars blivit liggande. Men hur ofta kan man möblera om egentligen?

Vi har flyttat övervåning samt undervåning ungefär 3 gånger vardera och mitt skrivbord har äntligen hittat hem. Jag är varken sysslo- eller arbetslös dock då vi har fått en rad spännande videoprojekt i uppdrag, flera som kommer att länkas här. Och min revisor har lyckats få en försäkringspolicy för upphörd aktivitet beviljad som gör att jag får en liten utbetalning i slutet på månaden. Pengar kommer att behövas även i, eller framför allt i, framtiden.

Fredrik Scheike

IG/Twitter: @fredrikscheike // fb.com/FredrikScheikeActor

Kommentarer

  1. I skogen där vi promenerar har vi aldrig sett så mycket folk som nu. Alla träffas och pratar två meter från varandra. Vitsipporna vet inte om att det är Corona, de öppnar sig mot solen. Vi har hämtat gädda i sjön, de ser fina ut. Toste och Siri mår bra, vi mår bra. Här kommer en varm hälsning till dig och din familj från Lea o Patrik, som ärligt ser mycket att vara tacksamma för. Några dör, men samhället och kulturen måste leva.

    SvaraRadera
  2. Hej Lea och Patrik! Och tack för er hälsning och kommentar! Jag blir så glad av att höra att ni alla mår bra! Ja visst är det fantastiskt med alla blommor, allt gräs och all natur som bara växer och spirar i egen takt!
    Stor kram och fortsätt att må gott!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

"Äntligen vardag!" - Petter Stordalen

Ögonblicken som stöpt mig. (del 3)