Dag 33.

Det har gått "länge" nu, mellan varven att skriva, och det är mycket tack vare projekten som ni ser här ovan. Det handlar inte om att det inte händer massa saker, trots att tiden står still, utan att jag fastnar i "upptagenhetsfällan" som så många gånger förr. Men tack också till kommunen där vi bor, som faktiskt stöttar oss kulturarbetare i Corona och Covid-19-krisen.

Enligt jorderäkningen är det runt tisdag i beskrivande stund. Dödsantalen sjunker eller håller sig stabilt och kurvan verkar onekligen peka neråt och det känns skönt att kunna räkna dagar till söndagen, trots att vi förstår att det inte kommer att bli lätt. Det som inte pekar neråt är dock den stundande ekonomiska krisen och den extrema fattigdom som faktiskt väntar.

Jag sade i min intervju med Simon Gunnholt härom veckan att det är många i Spanien som ännu inte återhämtat sig ifrån den senaste finanskrisen, 2008, och att följderna av just en karantän kommer att vara katastrofala. Rekordmånga skuldsatte sig och hade i princip börjat med att bli skuldfria, och så kom denna käftsmäll. Och hur klarar man sig nu?

Vi pratar varje dag, flera gånger om dagen, med svärföräldrarna som bara bor några hundra meter bort och våra videosamtal är mer regel en undantag. Just denna tisdag berättar svärfar att han har varit på en nästan tom butik för att handla, och när han kommer till kassan och frågar varför allt är så urplockat svarar kassörskan att det nu är flera familjer, flera som förut haft det välbeställt med egna företag och nästan klassats till byns societet, som nu ligger nära ruinens brant och behövt be om allmosor. Be butiken att antingen få betala på krita eller rätt och slätt bett butiken att skänka mat till dem.

Om detta är situationen i dagsläget, där fattigdomen ökar, hungersnöden blir påtaglig och de sociala skyddsnäten i form av matbanker och soppstugor ser en 30% ökning av nya människor, redan nu, hur kommer det då att bli sen?

Dagen till ära, hade vi gjort cocido, en spansk kikärtsgryta med grönsaker och kött, och även om det är en billig maträtt, så kändes det skevt och annorlunda att frossa i sådan mat när läget ser ut som det gör.

Fredrik Scheike

IG/Twitter: @fredrikscheike // fb.com/FredrikScheikeActor