Dag 40.


Lite grann känns det så. Imorgon, inte från skrivande stund sett, men utifrån krönikans, så är det exakt en månad sen saker och ting på riktigt slog igen. Börserna har verkat hämta sig under veckan, och helt plötsligt är det påsk. Var det inte, på riktigt, nyss jul och reyes/trettondagen?

Då högtider och annat verkar ha sprungit mig förbi, så är det enda spåret av påsken som märks de reducerade öppettiderna på matbutiken, samt hur lång telefonkö det plötsligt är på byns apotek. Jag ringde, varpå de svarade, och där satt jag efter ett artigt "vänta lite" i drygt 10 minuter och lyssnade på allt mellan postpartum bindor till råd om ögondroppar, tills dess att jag insåg att jag mest troligt blivit bortglömd. Att ringa tillbaka under de nästkommande 30 minuterna resulterade bara i en upptagetton dessutom, min upptagetton.

Väl på butiken lyckades jag senare hamna mitt emellan tillströmningarna vilket resulterade i en nästan komplett veckohandling. Jag blev dock stressad och glömde en hel del väsentligheter, både på grund av den beväpnade guardia civil som gick runt i butiken, samt de beväpnade poliserna som senare stod vid kassan, förde protokoll, för att sedan cirkulera runt parkeringen ett par-tre varv.

Jag vet, många kanske tycker att jag överreagerar i min rädsla för ordningsmakten, men ingen av mina hundägande grannar har blivit stoppade - en endaste gång. Jag kan nu räkna inte bara en utan flera gånger, en gång av polis, två gånger av guardia civil samt blivit spanad på av "protección civil" (typ ordningsvakt om jag förstår deras funktion korrekt) och sett militärer så kan jag inte annat än känna lite olust trots att jag inte gjort något som helst som kan klassas som olagligt.

Att tänka framåt, att känna att "landsflykten" snart är nära, hemflytten och möjligheten till en nystart är en ljuv illusion som känns hoppfull, men samtidigt tung då jag vet hur mycket ansvar som kommer att vila på mina axlar när dagen väl är kommen. Men att leta hus nu, det känns bara kul, det jobbiga får jag ta sen.

Fredrik Scheike

IG/Twitter: @fredrikscheike // fb.com/FredrikScheikeActor

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Äntligen vardag!" - Petter Stordalen

Ögonblicken som stöpt mig. (del 3)