"fiender överallt."


tamburmajoren blänger ursinningt
urskiljningslöst, på alla
som väljer att stiga in i vår hall,

jag har bett honom
åtskilliga gånger om
att lätta på attityden

kanske en hälsningsfras
ett "hur mår ni?"
eller andra platityder

men svaret blir alltid detsamma.
under kappa, kapuschong,
hatt, paraply och rocken lång

bärs tystnaden som vapen;
och då uppstår det mest plågsamma
att även skohyllan blir rosenrasande galen,

och så sprids fientligheten
och vårt hem börjar sakta,
men säkert, att hata mig.

brödrosten får mig nu att tvivla
på den egna säkerheten
bara för att jag gästfriheten ville beivra

plötsligt måste man akta sig
för sy- och diskmaskin,
för vår automatiska rullgardin,

för jag är fienden i vårt hus
och tamburmajoren herre;
jag sicksackar attacker likt en mus
men att här klamra mig fast,
gör det bara värre.

Fredrik Scheike

IG/Twitter: @fscheike // fb.com/FredrikScheikeActor

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Äntligen vardag!" - Petter Stordalen

Ögonblicken som stöpt mig. (del 3)