"i tusen år."
"i tusen år."
vårt preludium ekade
i tunnlarna under marken,
du skulle och du borde,
ha sagt nått, att jag,
lämnat mitt hus spritt språngande naken.
vi var vind för våg lekandes,
här är ändå helvetet
normaliserat och ingen tordes
väl inte, vara alla till lags
bortblåsta ur det kollektiva medvetandet
nästintill idisslandes, betandes,
går indigomassan förbi oss i stupet
blint mot den armlösa skrikande horden,
Pomperipossa stannar ett tag,
innan hon leds av Snövit till slutet.
Fredrik Scheike
IG/Twitter: @fscheike // fb.com/FredrikScheikeActor
Kommentarer
Skicka en kommentar