Jag läser inte så mycket längre, vare sig riktiga böcker, noveller, poesi eller e-böcker. Det är lite tragiskt, nu när jag faktiskt har chansen och möjligheten. Coronapaniken har satt sig, eller ska jag säga, Coronasysslolösheten, den där känslan av katatoni och uppgivenhet som gör att allt känns meningslöst.
Måndag igen. Helgdag igen. Vad är det för skillnad på en röd och vanlig dag, när butikerna och alla samhällsnyttiga tjänster som får vara öppna ändå alltid stänger vid 12:30? Har någon ens märkt att påsken kommit och gått mer än på de färggranna girlangerna, godisaskarna och chokladkaninerna i mataffären?
"Om du inte gillar mina principer", sa Groucho Marx en gång, "så har jag andra." Och lite grann så är det som juli har artat sig. En lång helvetiskt varm månad där jag suttit under taknocken och ringt obekanta privatpersoner för att sälja VVS-tjänster. Jag som aldrig gillat B2C, alltså direktmarknadsföring eller business to customer, som det står för.
Kommentarer
Skicka en kommentar