Den sista spurten

Happ.

Sista dagen som tonåring?

Känns ganska skumt egentligen. En ålder, en era som liksom passerar - jag har ju varit tonåring och liten i 7 år nu - och nu aldrig mer? Visserligen har jag väl varit allt annat än en tonåring längre än 7 år - men ändå! Imorgon smäller det på fler än ett sätt. Jag blir 20 - och då en era går i graven börjar en helt ny! Vuxenlivet!

Jag tror nästan att det är som Oskar så klokt sa: "Jag längtar till att bli vuxen, för jag tror inte att du och jag riktigt har varit som klippta och skurna för att vara ungdomar."

Det kanske är så?

Fast nu när jag har varit lillgammal nästan hela uppväxten så kanske jag blir motsatsen? Omogen helt plötsligt - kanske börjar lida av Michael Jackson-syndromet och måste hävda att jag är ett barn? Äh, den som lever får se!

New things come to pass!

Alla ni som vill får jättegärna komma förbi på tårta imorrn, det kommer att finnas ett gäng så det är bara att dyka upp (och jag litar på att ni som läser vet var jag bor så därför skriver jag inte någon adress!)!
Men välkomna som sagt!