Kakafoni

Och runtomkring samlades flugorna. Det stank redan sedan länge och det var väl egentligen bara en tidsfråga innan det bara skulle bli maggot av kvarlevorna. Han hade redan vant sig vid lukten, börjat känna sig okej med att bara röra sig på tre-fyra kvadratmeter och att få mat genom en lucka i taket sisådär var tredje timme, om man nu fortfarande kunde räkna dagar och veckor i timmar. Men surret. Surret och oljudet. De konstanta vingslagen av en hade varit nog så jobbigt, men när den fyrtionde anslutit sig var kakafonin olidlig.

Det surrade inte längre bara i närheten, vingarna verkade slå gentemot pannloben och det var väl egentligen också vetskapen som gjorde plågan så oumbärlig, att det egentligen snart skulle vara hans tur. Det som var kvar av hans namnlöse rumskamrat erbjöd inte mycket till konversation och hade heller aldrig gjort det. Uppenbart var det att hon i ett desperat försök att bli fri, börjat skrapa på väggarna. Det syntes på de märken som fanns, som spår av liv som vägrar att dö. Hon hade slutligen skurit och stångat sig blodig tills dess att blodförgiftning och -förlust blivit för mycket.

Han hade väl anlänt i hennes sista sekunder eller så, hört henne dra efter det sista andetaget, men aldrig sett något då han fortfarande hade huvan över huvudet och armarna bakbundna, oförmögen att hjälpa både då eller senare. Andra fotsteg hade hörts, stanken av klor hade känts och bränt i ögon och näsa och ett slafsande och ett klafsande fyllde hela salen. Redan utan att ha sett var han befann sig, visste han av akustiken att salen var liten. Ekot hade dessutom skvallrat om material och eventuella öppningar.

När huvan äntligen togs av av var det inte länge han hann märka någon skillnad. Den lilla uppfattningen av rummet var som han föreställt sig, men innan han vridit på huvudet kände han en närvaro i ryggen och ett knä i hans bakhuvud som snabbt gjorde slut på intrycken. Han segnade ihop på golvet, ansikte mot ansikte med ihåliga ögon och innan han slocknade hann han undra om han någonsin skulle få andas frisk luft igen.