Barcelona.
Ja, på engelska heter det ju att när det regnar det så öser det ner, och lite grann så har det varit. Jag bokade först en annons, vilket var den i Barcelona, och organiserade hela alltihopa för att kunna ta mig dit över tre dagars tid, eller ja, två heldagar och en resdag. Och sen fick jag en annan bokning som stämde perfekt bara två dagar innan avfärd vilket gjorde att det dessutom klaffade mycket bättre med frugans jobb.
Att jag dessutom redan hade fått projektet som jag nämnde förut, universitetsfilmen, gjorde att det blev en rätt komplett månad vad det gäller jobb.
Att jag dessutom fick möjligheten att resa i jobbet gjorde det hela fantastiskt mycket roligare, rikare och bättre. Visst, det är alltid tråkigt att vara borta från familjen, men att kunna få resa, att se, uppleva och vara med om nya saker är så fantastiskt och jag har ju inte rest med tåg på så länge att jag nästan glömt hur skönt och kul det är. Och hur terapeutiskt och förlösande det också kan vara. Även om jag i Barcelona bodde utanför själva staden för att vara så nära inspelningsplatån som möjligt var jag inne i ett relativt centralt område på cirka 30 minuter, sen var det bara att vandra. Och vandra gjorde jag. Jag gick dit jag ville, var jag ville, när jag ville, stannade när jag ville och drack och åt vad jag ville. Det var nästan som förra årets födelsedag i Eindhoven, en underbar tid att bara spendera med mig själv. Vi behöver alla egentid.
Jag hade förvisso ett långt och trevligt samtal med min gode vän Robin när jag gick omkring i över 3 timmar i Barcelona, men just möjligheten att se och göra vad jag ville var fantastisk. En underbar känsla av frihet. Upp över kullarna och olympiska stadion, ner genom bergen och in i de gotiska kvarteren, ner mot hamnen och sen genom hela Rambla, med sina marknader, sin kuriosa, sina turistfällor och sen vidare för lite mer vandring tills dess att jag till slut kom fram till en bar där jag ringde upp en av mina gamla rumskompisar tillika goda vänner från Los Angeles, Marin, och pratade även länge med honom innan jag smålullig kom fram till hotellet, beställde kebab och somnade.
Barcelona, trots regnet jag var lycklig nog att få uppleva då det enligt lokalborna "aldrig regnar nu för tiden", var mycket vacker och hade en storstadspuls som inte slog lika stressigt som den kan göra i Madrid. Det är lätt att bli stressad i Madrid, det är inte alls lika lätt att bli stressad i Barcelona.
Inspelningen gick också bra, hotellet var bekvämt men inte mycket mer, och jag knöt riktigt fantastiska band till både folket jag jobbade med men också till staden. Jag återvänder gärna.
Låter härligt❣️
SvaraRaderaDet var det! Vi får se om tillfället bjuds att åka tillbaka snart!
Radera