regnbågsfärgad var min hatt

och jag smakade livets sötma
  läppjade bägaren
med vetskapen
om till vilken grad
jag skulle bli beroende
sockersöta toppar och dalar
   det jag inte visste
var var vi var på väg.
inget säkert avstånd
och allt eller inget, på ett nummer
     på miljonen
det är det vackra med oss,
att tärningen försätts i snurr,
långt efter vinstnumret dragits
kombination av självironi och distans,
    med ett rejält mått egoism
för alla vill väl lyssna på mig.
det finns inget eller,
eller hellre
alltid både och, allt OCH inget,
bättre än Palle Kuling vid fem års ålder
är läxan som smakar bittert
   men lämnar dig med sötmans ångor
av med hatten!
bocka och buga
livet mästrar och lär
    särskilt när vi öppnar oss
      och lyssnar
så oavsett om du finner din tröst,
i sport, i botten på glaset, i piller
       eller snö
lovar jag att svaren
exponentiellt ökar antalet frågor
men smaka sockret som bjuds
  och koppla av,
låt sinnena sköta resten.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Äntligen vardag!" - Petter Stordalen

Ögonblicken som stöpt mig. (del 3)