Egentligen
Apropå dravel så lyssnar jag på och har fastnat för något som inte är det, vilket är podcasten Philosophize This!. Det senaste avsnittet jag lyssnade på, vilket dessutom är det senaste i ordningen av episoder, är väl egentligen språngbrädan för hela det här inlägget. Frågan om vem man är och vad man vill. Påståendet som togs upp lyder i princip, och jag parafraserar; "Om du inte vet exakt vad du vill göra i livet, så beror det på att du aldrig på riktigt suttit ner och funderat på exakt vad du vill göra." Och det slog mig som en ångvält.
Har jag verkligen nånsin suttit mig ner och dragit en lång hård funderare på vad jag verkligen vill göra med mitt liv? Är yrkesrollen det enda man "bör" tänka på när man frågar vad man vill, eller är frågan klumpigt formulerad? Eller har vi egentligen fel referensramar när vi hela tiden associerar yrke med identitet?
En av de sakerna jag alltid velat göra, och i så sedermera också velat bli, är att skaffa barn, att bli pappa. Det var en milstolpe att få mitt första barn och en ynnest att kunna bli det en andra gång. En dröm om att bli förälder helt enkelt och sen har jag fått den att gå i uppfyllelse.
Ett litet snedsteg i historien; mycket av de konflikter som min andra halva apelsin som det heter på spanska, har handlat om att hon inte tycker att jag vet vad jag vill och att jag inte har något klart och ambitiöst mål för att uppnå det.
Men sanningen är ju den, kom jag fram till efter att ha lyssnat på avsnittet, att ett av de absolut största personliga målen i mitt liv har jag ju redan uppnått. Det professionella har blivit sekundärt. Jag säger inte att det inte är viktigt, men ett yrke är ett yrke, och jag behöver inte vara telefonförsäljare, bara för att jag jobbar med det - däremot är det svårt att säga att jag kan vara någonting annat än pappa.
Tänk om det är så att mina personliga ambitioner, mina personliga mål, för utveckling, utbildning och karaktärsfrämjande, faktiskt har fått väga mer än de professionella? Är det det som faktiskt också sticker lite i ögonen på henne?
Mer och mer har jag dessutom börjat luta mig tillbaka på en gammal passion, vilket är skrivandet, och har sökt en kurs till våren för att utvecklas mer och undrar stilla, är inte det en gammal latent dröm som jag haft? Jag jobbar just nu på diktsamling 2, 3 och 4 simultant. En på svenska, en på spanska och en tvåspråkig för att följa upp Du och Jag som det redan gått tre år sedan jag publicerade.
Tänk om mina personliga mål, nu kan hjälpa mig att uppnå några professionella?
För vem är du, och vad vill du, egentligen, om du sätter dig ner och funderar?
Kommentarer
Skicka en kommentar