Dag 46.

Var det allt du tänkt dig? Blev det allt du hoppats på? Var det nu lika förlösande som de förväntningar du hade? Med anledning av gårdagens inlägg så känns inte frågorna allt för avlägsna att försöka svara på. "Kosläpp" i Corona och Covid-19-tider.

Vi kan väl köra en relativt snabb resumé av måndagen genom ett enkelt svar på alla ovanstående frågor; "Nej". Måndagen blev en deppfest, med post-utgångs-stress-syndrom, och allt skulle kontrolleras åtminstone en eller två extra gånger. Måndagen blev en sådan där dag i livet som man markerar som "avklarad" i kalendern, en av alla hundratals som man märker har passerat med väggklockans tickande och kylens större hålrum. Måndagen går inte till historien, och förutom den långa kön till postkontoret som gjorde att jag sköt på pakethämtning en dag, fanns det inte mycket nämnvärt kring dagen.

Tisdagen började med väntan. En dryg timmes kö för att till slut hämta ut moderns care package innan de blev tillbakaskickade. Att det tog så evinnerligt lång tid att hämta ut dem förstod jag först inte, men när kön som sträckte sig över två kvarter till slut ledde mig fram till och in på postkontoret hade klockan hunnit bli 12:15, förstod jag. Den sociala törsten. De gamla, de äldre och de ensamma passade på att fråga ytliga frågor, men ändå med tillräckligt mycket intresse för att göra det till ett socialt glidmedel och ett utbyte för dem.

Paketen var sprängfyllda med både ditten och datten, och blev uppdelade därefter. Veckor med apelsinkrokant, frukt och mandel och kexchoklad att se fram emot.

Kvällen bjöd sen på ett långt samtal om våra framtidsplaner och var var och en egentligen tyckte det vore bäst att fortsätta livet, när det här blåst över. Det verkade som om allt vi pratat om helt plötsligt verkade oklart och alternativen som lades fram var helt plötsligt så tydliga och överlagda att det vi pratat om från början, aldrig verkat vara på allvar. Jag drog en lögn, utan att själv i stunden märka det, och sa något bara för att jag visste att det var exakt det hon ville höra.

Det var drygt att upptäcka det själv, hur självutplånande jag kan vara, men jag var tvungen att sova på saken tills det blev onsdag.

Fredrik Scheike

IG/Twitter: @fredrikscheike // fb.com/FredrikScheikeActor