Kärleksfast, en följetong om mönster, missöden och misslyckanden. (Del 6)
Mamma, vad gör man när man är ihop med någon?
Det är väl inte det konstigaste jag frågat min mamma, men nog en av de ärligaste frågorna jag ställt. Vad gör man egentligen? Jag hade aldrig varit i ett förhållande, jag hade aldrig sett ett på nära håll och jag hade bokstavligen ingen aning. Att jag kommer ihåg frågan och inte svaret talar verkligen inte emot min mamma, utan snarare för min egen frågsamma existens och förhållningssätt till världen och allt jag möter.
Vad gör egentligen två olika människor i en relation där de ska försöka samsas, kompromissa och älska?
Ja, som tonåring kände jag en enorm desperation och jag krystade fram situationen där jag förlorade min oskuld. Det var inte vackert och jag förstår i efterhand att jag borde ha väntat och lärt känna mig själv och henne bättre, men allt var sex och av någon anledning så ville man inte vara sist. Inte för att det var något jag gick och skröt om med polarna som världens macho-kille, utan snarare en egen vetskap och en outforskad del av mig själv som jag inte hade någon koll på.
Vårt förhållande varade i tre månader och jag blev dumpad dagen efter vår tre månadersdag och dagen innan Alla hjärtans dag. Jag var förkrossad och sårad. Jag hade en ros i min hand när hon ringde på dörren och den vissnade snabbt och ensamt inne på mitt rum. Geléhjärtana åt jag också själv upp när ingen såg på.
Jag hade varit en usel pojkvän, det kan jag se nu, och jag hade varit omogen, vilsen och egentligen oärlig, fast det sistnämnda inte med flit. Hur jag själv slickade mina sår därefter kommer jag inte ihåg, men jag försökte ena mig själv med mig själv, och att ett krossat hjärta dessutom ledde till min egentliga första fest och första fylla, ja det är nästan ett kapitel i sig.
Kommentarer
Skicka en kommentar