Östersund Noir (Del 1)


Han vek av vid gamla Domusgaragets infart och gick ner Thoméegränd i eftertänksamt tempo, samtidigt som han inte ens njöt av den röda Marlboron som han lovat att sluta röka så många gånger. Han sneglade till vänster och såg den gamla kinakrogen med sina ikoniska röda gardiner och nedsuttna inredning, först in och först ut, tänkte han när han slängde iväg ciggen i snöslasken. Hon hade varit död i tre dagar innan grannarna börjat klaga. Hans högra sko läckte in i hälen och han var redan dyngsur. Det skulle bli en lång dag.

Stanken var olidlig. Det luktade tantparfym i hela trappuppgången och väl inne i lägenheten blandades den sötsliskiga doften med en stank av rutten tonfisk, den överblivna middagen som kvinnan skulle ha ätit för tre eller fyra dagar sen. TV:n var öronbedövande hög och han tyckte i ärlighetens namn det var konstigt att ingen av grannarna hade klagat förut. Visserligen hade det varit långhelg och riktigt fint väder i fjällen, så många hade väl kanske precis bara kommit hem.

Han hade alltid upplevt att husets gula färg hade piggat upp Östersund gråare kvarter och undrade varför inte fler av arkitekterna i stan hade gett sig på att tillföra lite glädje i denna dystrare del av Sverige, där solen för det mesta lyser med sin frånvaro.

Mitt emot huset låg parkeringen med det något ödesmättade namnet Skjutbanan, där mycket av stans droger bytte ägare i de dunkla morgontimmarna. Det låg också en porrklubb ett stenkast därifrån, men det var ingenting vare sig vanliga svenssons eller andra visste med särskild precision, och om de visste var det definitivt ingenting de eller man pratade högt om. Huruvida Margaret Stensson hade haft något med koppleriverksamheten eller den tunga narkotikatrafiken att göra det visste ingen vid det här laget, men han tvivlade.

- Margaret Stensson, 62 år gammal, frånskild, två barn i vuxen ålder som ännu inte informerats. Bott här själv i snart 5 år, omtyckt av alla grannar som säger att de haft en bra gemenskap, läste Alva upp från sitt anteckningsblock. Död, fortsatte hon, någon gång efter klockan 23:00 i torsdags där flera slag mot huvudet tros ha lämnat henne medvetslös och den uppskurna halsen satte bokstavligen spiken i kistan.

Hennes huvud var lutat bakåt, ögonen var uppspärrade och hela hennes klänning var badad i blod. Det som en gång var en fin klänning hade blivit en makaber gravduk där hon nu satt i soffan framför TV:n som visade en repris av senaste avsnittet av Talang där en glättig magiker just nu misslyckades med att förvandla en fjäder till en höna.

Så, vem var Margaret Stensson? Och varför var hon nu regelrätt avrättad?


Fredrik Scheike

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Äntligen vardag!" - Petter Stordalen

Ögonblicken som stöpt mig. (del 3)