No nothing.
Precis som jag skrev igår så är varken beslutet eller utgången av det ditt och när man har kommit så långt är det omöjligt att göra något personligen, så man måste helt enkelt lära sig att släppa på kontrollen och vara okej med det.
Jag är glad att jag förde en audition-dagbok när jag hade så extremt många auditions under mitt år i Los Angeles, och det är intressant hur jag nu i efterhand kan komma ihåg så många av dem bara genom att läsa hyr jag tyckte att det hade gått. Pirret i magen kommer tillbaka när jag läser om Sci-fi filmen som jag tyvärr aldrig fick men även besvikelsen av att djärva val inte premierades med en roll. Jag har långt ifrån fört in alla auditions, och det är både lite tråkigt så här i efterhand, men hade också varit helt omöjligt.
Att bo i Los Angeles när jag gjorde det, och vara så aktiv som jag var, gav mig extremt mycket erfarenhet inom hela castingprocessen och ett lugn som bara erfarenhet faktiskt kan ge. Och när jag säger extremt mycket så var det extremt mycket, det var veckor och månader i rad då jag hade upp till sex stycken auditions i veckan. Visst finns det självklart situationer nu då jag fortfarande är nervös, absolut, men jag kan som sagt nu släppa på processen på ett helt annat sätt än tidigare.
Erfarenheten och åldern spelar in vilket gör att jag får spela roller. Nu fick jag inte just den här, men som sagt, och som min agentur sa, säkerligen nästa gång, det viktigaste nu är att helt enkelt gå vidare och borsta dammet av axeln.
Nederlag och avslag är en del av branschen.
Jag håller med både dig och din agentur.
SvaraRaderaTack för uppmuntran Åvall! Vi får hålla tummarna!
SvaraRadera