Att vårda en relation.
Monologen öppnades med att påstå att relationer är svåra, varpå han direkt svarar sig själv att relationer inte är svårt, så länge båda jobbar på den. Om bara en av parterna jobbar på den så är det naturligtvis väldigt tungt, men om båda faktiskt lägger manken till, drar sitt strå till stacken och faktiskt jobbar på det då är det enkelt.
Han menade att det lite grann är som att vara i ett band, ibland är man ledsångare, men ibland är man helt enkelt bara en tamburinspelare - och ingen vill se en sur tamburinspelare - men tamburinen är otroligt viktig för hela soundet. Just den metaforen är väl den som satt störst spår. Det är en extremt potent bild för mig där vi måste jobba tillsammans för att kunna skapa musik, kunna skapa en harmoni mellan tystnad och ljud, men där ingen är mindre eller mer värd än den andre. Och framför allt, att alla inblandade, spelar sin roll väl när det väl är dags för den och att inte inbördes tävla - den enes succé är den andres succé helt enkelt.
Vad är då att jobba på en relation? Det är väl en av de stora frågeställningarna att ta med sig från monologen. Är det att uppvakta? Är det att vara extra snäll? Är det att behandla med respekt? Göra saker för den andre? Lyssna? Vara till hands? Vara ett stöd, en gråtkudde och ibland en sparringpartner? Ja, är det korta svaret på alla frågorna. Du måste hela tiden göra ditt bästa i en relation för att få det att fungera, det går inte att göra på något annat sätt.
Ibland orkar man mindre, ibland orkar man mer självklart, men att försöka anstränga sig är nog det viktigaste. Att lyfta en soffa själv är svårt och otympligt, men att vara två som gör det, ja då går det an, precis som han säger.
Här är i alla fall klippet i sin helhet.
Klokt. Bara klokt❣️ It takes two to tango…
SvaraRaderaJa, visst gör det det! Att dansa med en vägg är inte lika... Uppmuntrande..
Radera