Samtalets kraft


En god konversation med en god vän kan vara omvälvande, uppfriskande och omskakande och allt på samma gång. Och precis så var det igår när jag pratade med en av mina äldsta vänner som jag tyvärr inte pratar med allt för ofta längre, det blir helt enkelt så när livet ibland kommer emellan och distanserna gör att man inte lika lätt bara kan glida över på en kaffe.

Vi pratade om allt mellan himmel och jord och gled in på det ena efter det andra ämnet och när vi började samtalet var det som om vi aldrig pratat om något annat eller aldrig haft ett "avbrott" i den nära relationen.
 
Jag ska inte gå i närhet på allt vi pratade om av respekt för min vän och att jag inte bett om lov att publicera innehållet i vår konversation, men livet, döden, filosofin, kärleken och allt där emellan avhandlades och jag fick mig ett par riktiga tankeställare som man sig bör av ett bra samtal. Med tanke på hur situationen ibland, eller ja, oftast ser ut här hemmavid, så sa jag skämtsamt men med en rejäl portion allvar i botten att det här hade varit det bästa samtalet jag haft med min fru på flera veckor. 

Det är så tyst här hemma och med tyst menar jag att det finns en avsaknad på kvalitativ kommunikation. Det finns liksom inget utbyte, det är alltför ofta som jag blir talad till och inte med, och jag tycker att distinktionen är viktig. Pratar du med någon frågar du om åsikter, du intresserar dig för hur den andra resonerar och du lyssnar aktivt på vad den andre säger. Du kanske kommer med egna åsikter för att kontrastera det som sägs och vem vet, du kanske ändrar uppfattning i något som kanske är en hjärtefråga för dig om argumenten och diskussionen är tillräckligt god.

Pratar du till någon är det på ett mästrande och ointresserat sätt där det är din åsikt som ska fram och det är din väg som gäller. Det är som när vi inom teatern pratar om tendenserna som många nybakade skådespelare har att vänta på sin replik. Du är så uppdämd i manuset att du istället för att lyssna och ta emot vad den andra säger, väntar på ditt tillfälle att spotta ur dig det du ska säga för att sen kanske bara vänta lika länge igen på din tur.

Det blir inte mycket till utbyte. Det blir inte mycket till samspel. Det blir inte mycket till meningsfullhet. Det blir mest bara pannkaka och två nickedockor som aldrig når varandra på scen.

Precis raka motsatsen till det öppna och varma samtalet jag var lycklig nog att faktiskt få föra med en gammal vän. Nu har vi sagt att vi ska prata betydligt oftare, och jag hoppas att vi lyckas infria det och att vi båda drar vårt strå till den gemensamma stacken.

Fredrik Scheike

IG/Twitter: @fredrikscheike // fb.com/FredrikScheikeActor

Kommentarer

  1. Ååå så roligt att du kunnat återknyta! Så viktigt med en god relation och kommunikation… Bör vårdas…. ❣️

    SvaraRadera
    Svar
    1. <3 Ja, det var fantastiskt. Och nu är vi ändå en lång väg från Östersund!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

"Äntligen vardag!" - Petter Stordalen

Ögonblicken som stöpt mig. (del 3)