Dag 0.
Corona fortsätter sin framfart och krönikan blir längre och längre. Dagboken fylls på och minnen flyter ihop. Frågan är var man slutar, eller kanske ännu hellre, var man ska börja?
Och så kom tisdagen. Blue Monday, eller Black Monday snarare var över och börsen hade tagit så mycket stryk att den enda vägen var upp. "Follow the money" skriver en av mina mera radikala Facebookvänner. Var är då pengarna på väg? Är de på väg åt samma håll som vi?
Man kan beskylla regeringar och medier för mycket, men att lugna samhället är verkligen inte ett av dem. Medborgarnas panik i mathyllorna verkade lugna ner sig, och i apotekskön likaså, men var du en går i samhället så är det enda ordet på folkets läppar "Corona", och då inte i samband med "Hur full blev du i helgen egentligen?".
Statistik börjar dyka upp om skilsmässor, självmord, panikångestattacker, sinande förråd av sanitetsprodukter och det såg verkligen ut som om världen inte kunde enas om någonting.
Börsen började stabilisera sig, men ibland är investerare inte människor och inte företag heller för den delen, och ingen kunde sia om någon framtid. På världens alla finanstidningar stod det exakt olika saker, köp, sälj, behåll, likvidera.
Parkerna var fortfarande fulla av barn och familjer, far- och morföräldrar som trots sin höga smittorisk inte kunde göra annat för att ta hand om sina familjers småttingar när mamma och pappa blev tvingade att jobba. Och märk, att de som inte jobbade tyckte sig vara på semester och satt gärna med ett eller två glas öl i handen, njöt av solen, och låtsades som ingenting.
Sen kom onsdagen.
Fredrik Scheike
IG/Twitter: @fscheike // fb.com/FredrikScheikeActor
Och så kom tisdagen. Blue Monday, eller Black Monday snarare var över och börsen hade tagit så mycket stryk att den enda vägen var upp. "Follow the money" skriver en av mina mera radikala Facebookvänner. Var är då pengarna på väg? Är de på väg åt samma håll som vi?
Man kan beskylla regeringar och medier för mycket, men att lugna samhället är verkligen inte ett av dem. Medborgarnas panik i mathyllorna verkade lugna ner sig, och i apotekskön likaså, men var du en går i samhället så är det enda ordet på folkets läppar "Corona", och då inte i samband med "Hur full blev du i helgen egentligen?".
Statistik börjar dyka upp om skilsmässor, självmord, panikångestattacker, sinande förråd av sanitetsprodukter och det såg verkligen ut som om världen inte kunde enas om någonting.
Börsen började stabilisera sig, men ibland är investerare inte människor och inte företag heller för den delen, och ingen kunde sia om någon framtid. På världens alla finanstidningar stod det exakt olika saker, köp, sälj, behåll, likvidera.
Parkerna var fortfarande fulla av barn och familjer, far- och morföräldrar som trots sin höga smittorisk inte kunde göra annat för att ta hand om sina familjers småttingar när mamma och pappa blev tvingade att jobba. Och märk, att de som inte jobbade tyckte sig vara på semester och satt gärna med ett eller två glas öl i handen, njöt av solen, och låtsades som ingenting.
Sen kom onsdagen.
Fredrik Scheike
IG/Twitter: @fscheike // fb.com/FredrikScheikeActor
Kommentarer
Skicka en kommentar