Dag 10.


Lördag brukar komma efter fredag, även i Coronatider och även om stugfebern gör sig påmind. Dagarna går, vädret kommer och går, och snart är det morgon, eller natt igen. Livet bakom lyckta dörrar gör att man långsamt kanske tappar greppet, om man inte klamrar sig fast vid sina sinnens fulla bruk.

Och så kom solen, värmen, och våren ligger återigen i luften. Eller ja, våren är väl ungefär lika delar blöta som värme egentligen, det är väl så växter växer? Och även vi.

Vi fick dela upp terrasstiden med våra grannar som också var ute och njöt i finvädret. De satt där, hälften i pyjamas, hälften påklädda och drack öl och åt chips. Som om det var vilken lördagsförmiddag som helst. Det kändes skönt att se lite normalitet återvända till världen. Vi gick ut efter att de gått in, dansade till vår musik och lapade morgonens sista ljumma strålar.

Vår hund mådde fortsatt dåligt, men njöt friskt av sin hemlagade lunch bestående av ris och skinka medan vi städade igen, uppe och nere och ute och inne och såg till att vädra ur den unkna instängda doften.

Under lunchen så märkte min fru att jag var lite nere, och frågade hur det var. Jag svarade med undanflykter och ville inte prata. Jag måste vara filter. Jag måste vara stark. Hon tyckte naturligtvis att det var jobbigt och beskyllde mig för att vara komplicerad, frånstötande och fåordig.

Jag är av den natur att jag normalt sett, faktiskt, har svårt att öppna och väljer och väger mina ord väldigt noga innan jag släpper dem till världen, så när jag till slut framåt natten bekände att jag bad om ursäkt för att jag kanske inte litade på hennes styrka att hantera mina funderingar så blev hon självklart både sårad och upprörd. Jag får jobba på mig själv, men jag är i alla fall ärlig.

Vi såg knappt film tillsammans på kvällen då vi hamnade i osämja, men jag såg i alla fall hela "Velvet Buzzsaw", en halvtaskig satir med skräckfilmselement.

Jag somnade först vid 06:00 på söndagsmorgonen då ångesten var total.

Fredrik Scheike

IG/Twitter: @fredrikscheike // fb.com/FredrikScheikeActor

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Äntligen vardag!" - Petter Stordalen

Ögonblicken som stöpt mig. (del 3)